Introduktion till flamencoteori
Flamencons bakgrund
Flamenco har utvecklats ur möten med olika folk och kulturer och alla dessa möten har på olika sätt haft sin speciella betydelse för flamencons framväxt i Spanien och främst i södra Spanien. Det finns alltså inte ett ursprung utan flera influenser och det kan liknas vid en smältdegel, eller ett pussel där alla bitar är viktiga för att förstå tillblivelsen. Detta är den vanligaste beskrivningen av flamencons ursprungshistoria. Vidare brukar vissa influenser nämnas som, utan inbördes ordning, de sydamerikanska, afrikanska, spansk-romska, arabiska, judiska och mozarabiska influenserna. Flamencoexperten Ortiz Nuevo säger också att flamenco är ”andalusisk och från den stora världen”¹. Inte förrän andra hälften av 1800-talet kan man skönja flamencons former och drag på riktigt så som vi mer eller mindre känner flamenco i dag. Flamencodansens teknik och steg anses i sin tidiga historia ha utvecklats sida vid sida med både den folkliga dansen och den mer akademiska klassiska andalusiska dansen. Idag utövar många flamenco även långt utanför Spaniens gränser och på så vis skapas nya möten, flamencon lever vidare och tar sig så nya uttryck. Manuel Herrera, tidigare chef för biennalen i Sevilla, menar även att ”flamencon går utanför den känslomässiga äganderätten, eftersom konsten inte tillhör någon, den är universell”².
Flamencostilar
I flamencosammanhang brukar man tala om olika ”palos” och som man t.ex. kan förklara som olika flamencosånger eller olika flamencomusik- och sångstilar. Det finns alltså flera olika stilar inom flamenco. En del beskrivs som lättsamma och snabba andra beskrivs som mer allvarstyngda och långsamma. Några har tydliga teman från kust och hav, exempelvis alegrías de Cádiz, medan andra har teman från inland och berglandskap, exempelvis serranas, några handlar om armod och umbäranden andra handlar om kärlek och lycka. Vissa stilar namnges efter flamencosångare som soleares de Frijones alltså personliga varianter (soleares personales) andra stilar nämns efter geografisk hemvist eller ursprung som soleares de Alcalá alltså lokala varianter (soleares locales). De olika stilarna känns alltså bl.a. igen efter taktart, rytmisering, tempo, tonart och sångtextteman etc.
Flamencons beståndsdelar
I en mer traditionell mening kan man säga att sången ”el cante”, gitarrspelet ”el toque” och dansen ”el baile” bildar en helhet i flamenco där samspelet anses viktigt. Flamencosången kan vara uppbyggd efter ett visst mönster, nästan som en slags dramaturgi, och som musiker och dansare ofta följer. Flamencoutövarna kan välja typ av samarbete eller samspel, teknik, uttryck, och arrangemang allt beroende på tycke och smak eller praxis och tradition, samt att följa eller bryta konventioner. Samspelet består vidare av olika koder och oskrivna regler, det finns även en del begrepp och termer att sätta sig in i för den intresserade. Ett exempel på uppbyggnad kan vara: gitarrens intro, sångarens intro, därefter dansarens ingång (salida/entrada), sångvers med dans, sektion med längre fotrytmer (escobilla) med avslut (remate) och till sist dansarens utgång (salida/ida). För att markera förändring eller ny fas i dansen används även s.k. llamadas.
"El compás"
”El compás” är spanska och betyder takten. Takt och rytm kan anses som centrala för flamencoutövaren. Exempel på olika taktarter som existerar inom olika flamencostilar är 4/4 taktart som i flamencotangos, 3/4 taktart som i fandangos de Huelva och 12/8 taktart som i alegrías. Flera olika flamencostilar kan inrymmas inom samma taktart och stilarna särskiljs då genom olika tempo, rytmisering och betoning i taktarten etc. En del stilar utmärks av en tydlig taktindelning och puls, medan andra stilar inte har en tydlig taktindelning och regelbunden rytm. En del stilar är traditionellt sett mer ämnade att dansas, andra inte, men detta ändras ofta med tiden.
Att läsa mer:
Olsson, Irina (2003): Flamenco: en genomgång av flamencoteori. Stockholm: I. Olsson
¹ Ortiz Nuevo, José Luis (1996): Alegato contra la pureza. Barcelona: Libros PM, sid 9
² Ur ABC 2006-06-09, hämtat 2010-02-20: http://hemeroteca.abcdesevilla.es/nav/Navigate.exe/hemeroteca/sevilla/abc.sevilla/2006/06/09/034.html